• Elin Hellgren

Första fotoperationen

Det här inlägget skrevs tisdag den 17 september 2013.


Min första steloperation gjorde jag på Karolinska i nov -10. Jag blev inlagd på Astrid Lindgrens barnsjukhus dagen innan operationsdagen. Jag var jätte nervös och visste inte vad jag hade att föreställa mig. Det jag var mest rädd för var att jag skulle ha jätte ont när jag vakna upp efter operationen.

Narkosläkaren som jag fick träffa samma dag som jag skrevs in sa att det inte var något jag behövde oroa mig för, det skulle gå jätte bra och han skulle göra allt han kunde för att jag skulle ha så lite ont som möjligt. Han var jätte trevlig och fick mig lite lugnare. Han sa att de hade en blandning som dem brukar göra och lägga i såret innan de syr ihop som brukar hjälpa bra mot smärtan. En "kuckelimuckblandning" som han kallade det.


Jag kommer inte ihåg mycket efter att jag vaknade upp på uppvaket efter narkosen, bara att jag hade vansinnigt ont. Jag grina och skrek och visste inte vart jag skulle ta vägen. Jag fick morfinspruta efter morfinspruta, men det hjälpte inte. Allt snurra omkring i huvudet som att man åkte karusell. Jag kommer bara ihåg att det stod fullt med sköterskor och doktorer runt omkring mig, och att jag fråga läkaren som hade opererat mig om allt hade gått bra, och det hade det. Strax därefter sa narkosläkaren att jag skulle få sova lite till och sen skulle jag ha mindre ont. Strax innan narkosläkaren sövde mig för andra gången fick jag träffa mamma en snabbis för att jag undrade vart hon var.

Mamma och pappa hade inte fått varit kvar när jag hade så ont, för att sköterskorna och läkarna skulle få sin plats och kunna hjälpa mig. Detta var en skräckupplevelse för mig. Det jag var rädd för hände.


Medan jag sov la narkosläkaren en nervblockad i knävecket så jag inte skulle ha någon känsel från knä och ner i foten. När jag vakna upp igen efter det här hade jag betydligt mindre ont, och efter några timmar på uppvaket fick jag komma till mitt rum på avdelningen. Jag opererades på en tisdag och på fredagen fick jag komma hem. Det var vänsterfoten jag opererade först.

Han stelopererade fotleden med tre skruvar från olika håll. Han tog även bort fotknölen på utsidan, eftersom jag inte längre skulle behöva den när jag inte kan röra på foten. Efter operationen fick jag gå med gips i ca 3-4 månader, och jag fick börja stegmarkera (belasta litegrann) efter 6-7 veckor. Jag fick även ett öppningsbart gips efter ca 6 veckor som jag kunde ta av när jag bara skulle sitta i soffan eller duscha. Både högerfoten och vänsterfoten var lika dåliga men de valde att göra vänsterfoten först, eftersom det var den jag hade ondast i. Eftersom det inte fanns någon direkt fotled kvar (allt brosk var borta) fick jag ibland som ett horn som stack ut utanför fotknölen på utsidan. Det fick jag förklarat att det var ledkapseln som åkte ur leden eftersom den inte fick plats i fotleden.


Mer om de andra operationerna kommer.


Prenumerera gärna här!
  • Grå RSS Ikon
  • Tick tack
  • Grey Facebook Icon
  • Grey Pinterest Icon
  • Grey Instagram Icon
Instagram: @elinnhellgren

© 2023 by Elin Hellgren​